Bowling

Igår bowlade jag med Fanny, Tobias och Jonas. Jag kom faktiskt inte sist, men nästan. Trea kom jag, men nöjd för det! Kvällen bjöd på massa skratt och skoj! Efter bowlingen åt vi på Milano. Jag åt en bakad potatis med räkor ^^

På bowlingen träffade jag även Nina. Vi sprang fram och tillbaka till varandra hela tiden, det var gårdagens motion ;)

Lite bilder:







Huvudvärk

Idag var det en kort skoldag. Jag gillar verkligen fredagar. Jonas slutade med tidigt idag så vi tog tåget till Simrishamn klockan tolv från Ystad. Efter det lämnade jag in mina glasögon som jag valt ut. Glasen hade inte kommit idag. Hoppas de kommer på måndag. Efter det stannade vi till på Mårtens och åt lunch, gick lite i affärerna och till slut gick vi upp till Korsavad, där Fanny jobbar.

Undertiden som jag försökte hitta Fanny hittade jag min gamla favoritlärare! Lotta Boklund! Fick en superkram och vi pratade en massa. Sen ringde Fanny upp mig, så hon gick dit vi var och sen följde vi med henne i och med att vi inte hittar på skolan. Jag träffade även mina andra gamla lärare, som Gunilla, Malin och Maria. Träffade även Alice, hon blev överlycklig när jag sa jag var på skolan :)

Efter det gick vi till Volvo och köpte en ny halvljuslampa till Fannys bil, som Jonas hjälpte henne byta undertiden jag vattnade Pias blommor. Hon är bortrest nämligen, och är Fannys granne. Sen blev det tee och druvor innan vi stack till Pernilla, Daniel och Alice.

Jag kom hem vid sju. Sen dess har jag ätit, pluggat lite företagsekonomi och tagit det lugnt. Har kännt av huvudvärk hela dagen. Så nu får jag ta en tablett. Imorgon blir det jobb :)

Vi saknar en ängel, men du finns föralltid i våra hjärtan! ♥

Efter fyra-tiden idag somnade min gamla dagmamma in. Hon hade cancer. Jag visste att hon inte hade mycket tid kvar, men jag kan fortfarande inte förstå det. Livet är så orättvist! Hon var lika gammal som min pappa, 56 år! Det är ingen ålder.

Tänk bara, jag var hos henne nästan varje dag under mina barndomsår. En gång när pappa glömde hämta mig så ville hon inte ringa ifall att något hade hänt. Hon tog hand om mig som att inget hade hänt. Som tur var hade inget hänt, men det är nog inte många som gör så.

Hon var och handlade på jobbet för några månader sedan. Efter alla cellgifter hade hon helt ändrat form. Jag vill minnas min dagmamma som hon var när jag var liten och frisk!

Hon tröstade mig när jag behövde det, hon tog hand om mig. Varför händer detta mot de bästa?

Vi saknar en ängel, men du finns föralltid i våra hjärtan! ♥